Biltema Östersund.

För några år sedan var det, trodde förmodligen de flesta, helt klart att Biltema skulle etablera en butik i Östersund. Betongstationen i Lillänge skulle flyttas till ett lämpligare område och ge plats för Biltema.

Men vad de flesta inte hade räknat med var allianspartierna och deras starke man Moderaten Per Jönsson. Platsen för Biltemas etablering hade arbetats fram av den styrande majoriteten i kommunen och se det går inte an enligt Jönsson. Han gick till verket med en betongstationskramarkampanj med vilken han gick segrande ur striden. Platsen för Biltemas etablering flyttades och om det från början tänkta området inte var lämpligt så kan man nog med fog säga att det nya förslaget är helt förkastligt. Detta har nu de till området närboende insett och startat en protestkampanj. I den här röran har nu Per Jönsson och moderaterna mage att påstå sig vara det parti och de personer som driver på Biltemas etablering.

Jag är på intet sätt drabbad men hur någon över huvud taget kan komma på tanken att etablera bebyggelse på den aktuella markytan är för mej en gåta. Jag hoppas verkligen att de protesterande fastighetsägarna lyckas stoppa bygget och att den aktuella markytan lämnas i fred som den tilltalande allmänning och det blickfång den idag utgör.

Så länge jag kan minnas har det klagats på parkeringsbrist i centrum och efter tillkomsten av Lillänge handelsplats har farhågorna om centrums långsamma avtynande och död tillkommit.

Vad kan man då göra för att hålla liv i centrum och därtill få det att utvecklas? Jo, här kommer mitt förslag.

På busstorget finns idag planer på byggnation av bostäder men min idé går ut på att dessa planer skrotas och att Biltema i stället erbjuds att etablera sig på platsen.

I samband med denna etablering öppnar man upp mellan Kärnan och Mittpunkten och från dessa båda huskroppar bygger man en inglasad bro över Kyrkgatan till Biltema och vips har man en galleria som likt en magnet kommer att dra till sig såväl kunder som näringsidkare.

Eftersom busstationen, med en sådan lösning, inte kan vara kvar på nuvarande plats flyttar man den till nedre delen av Österängen och direkt ovanför Stationsplan. Busstationen och Järnvägsstationen förbinds med en inglasad bro över Ringvägen vilket skapar ett naturligt och samlat resecentrum. 

Parkeringar, parkeringar hör jag alla skrika. Enligt min mening är antalet parkeringar redan nu tillräckligt i centrum. Jämtlänningen måste kunna lära sig att gå några meter eftersom det inte är möjligt att skapa parkeringar till alla framför alla butiker.

Placerar man Biltema på nuvarande busstorget får man i princip tre handelscentra – Stadsdel Norr, Lillänge och Centrum.

Genom att inrätta en mötande pendel mellan Lillänge och Stadsdel Norr kan man utnyttja parkeringsplatserna i såväl Lillänge, Stadsdel Norr som Centrum.

Pendeln ska bara stanna för av- och påstigande i Lillänge, Centrum, Kyrkparken samt Stadsdel Norr. Om näringsidkarna, i de tre handelscentrumen, tillsammans med kommunen sponsrar busslinjen borde priset kunna hållas så lågt som 5:-/resa. För att underlätta biljetthanteringen ska biljetten endast kunna köpas i butiker eller för ändamålet uppsatta automater.
Ändra dessutom linje fyras färdväg så att den, efter Odenskogsvägen, fortsätter Hagvägen fram till korsningen med Inspektörsvägen där den tar vänster och följer Inspektörsvägen fram till Odenskogsvägen för att via den nå Fagerbacken och den tidigare linjesträckningen.
Med min lösning kan alla tre handelscentra utvecklas och leva vidare.

Länsstyrelsens yttrande.

Jag har läst Länsstyrelsens yttrande över Bright Water Fish AB:s fiskodlingsansökan och så långt som till det näst sista stycket ser jag positivt på yttrandet.
http://op.se/polopoly_fs/1.7009685.1396026345!/551-1353-14%20yttrande-20140320.pdf
Men tyvärr konstaterar man i detta näst sista stycke att fiskodlingsindustrin ska kunna utvecklas i Jämtland om den är godtagbar ur miljösynpunkt och långsiktigt hållbar.
Jag kan inte undgå att känna oro när jag läser den formuleringen.
En, i det här fallet, sympatisk betydelse av ordet utveckling är att man går mot något bättre samt effektivare och inte större och mer omfattande. Även om jag tvivlar så är min förhoppning att det är detta Länsstyrelsen avser med sin formulering. Men varför då tvivla och oroa sig? Jo, om Länsstyrelsen inte lägger betydelsen expansion i ordet utveckling så skulle man redan nu ha avslagit alla inkomna ansökningar och samtidigt klargjort att det tills vidare endast ges tillstånd till förbättringar och effektiviseringar av befintlig verksamhet.
Min oro och mitt tvivel blir inte mindre när jag tar del av Östersunds kommuns yttrande över samma ansökan. Även kommunen talar om utveckling och miljömässig hållbarhet.
Det tycks som om såväl Länsstyrelsen som kommunen fallit offer för fiskodlarnas lobbyister. Lobbyisternas envetna upprepning av orden miljömässig och hållbar samt det försåtliga namnbytet till vattenbruk har satt sina spår i de båda myndigheterna.
Fiskodlingsindustrin är inte och kan inte under överskådlig tid bli vare sig miljömässig eller hållbar. För att påstå något annat måste man ha en skrupelfri inställning till orden miljömässig och hållbar.
”En djungelns lag kan komma att utvecklas i världen. Starka stater börjar ta för sig av mindre nationer.”  Orden är uttalade av Carl Bildt.
Tyvärr är nog hans farhågor redan verklighet och som stark bidragsgivare till detta tillstånd ståtar fiskodlingsindustrin.
Ett klart ställningstagande från länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland mot en fortsatt expansion av fiskodlingsindustrin till förmån för den globala miljön skulle för omvärlden visa de båda länens vilja att motverka utsugning och i stället satsa på utveckling och tillväxt med bibehållen god miljö.

Skönmålade ansökningar.

I debatten rörande de planerade nyetableringarna och produktionsökningarna av fiskodling i Jämtland har det, när frågor ställts, hänvisats till de inlämnade tillståndsansökningarna och därtill bilagd miljökonsekvensbeskrivning. Nu har jag tagit del av två ansökningar nämligen ansökan från Bright Water Fish Sweden Ab för Storsjön och Hushållningssällskapets ansökan för Landösjön. Som jag har förstått så föreligger det ytterligare två ansökningar men med tanke på den kampanj som bedrivits under ett antal år är jag tämligen säker på att de fyra ansökningarna i det närmaste har samma ordalydelse.
Jag är ingen biolog eller limnolog så jag kan inte ha några detaljerade synpunkter på de siffror som redovisas men med tanke på hur man i texten skönmålar konsekvenserna av verksamheten så är jag tämligen säker på att siffrorna friserats betydligt.
I ansökan begränsar man sig till de lokala förhållandena och hur etableringen och eller utökningen kan komma att påverka dessa miljöer. Någon regional eller global hänsyn anser man sig inte behöva väga in. Som ett exempel anser man att beslutsfattaren, för Landösjöns del, inte ska ta hänsyn till andra utsläpp från transporter än de som sker mellan odlingen och E14, en sträcka man angett till 8,2 mil tur och retur.
Transporternas tillryggalagda sträcka utanför de 8,2 milen är ojämförligt längre och utsläppen som en följd därav ojämförligt mycket större. Odlingarnas totala klimatpåverkan är således avsevärd till skillnad mot ordvalet i ansökan som är begränsad.
Vidare påstår man att: ”Varken nuvarande eller planerad utökning av verksamheten har någon negativ påverkan på människors hälsa, miljön eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Det är snarare så att verksamheten har positiva effekter på miljön, främst genom tillförsel av närsalter till denna mycket näringsfattiga miljö som den reglerade Landösjön utgör”.
Ett påstående som bara har de lokala förhållandena i åtanke när det formuleras.
Bland alla fiskodlingsförespråkare framhåller man de reglerade sjöarna som näringsfattiga och därför mycket lämpliga som mottagare av föroreningar, i form av närsalter, från fiskodlingar. Skillnaden i näringshalt hos de reglerade sjöarna nu och före regleringen anser man sig veta trots att inget mätresultat redovisas från tiden före regleringen. Den skada som vattenkraften i det här avseendet åstadkommit ska man nu, som den räddande ängel man är, rätta till. Jag hävdar som den lekman jag är att detta är struntprat. Man kan inte reglera eller återställa näringshalten i en sjö genom punktutsläpp. Att rättfärdiga ett skadligt ingrepp i naturen genom att hänvisa till en positiv inverkan på ett tidigare begånget missgrepp är bara ett i raden av de uppdiktade argument som framförs i ansökan.
Ett annat påstående i ansökan är: ”Syftet med utökningen av odlingen är att kunna svara mot marknadens ökande efterfrågan och medverka till utvecklingen av vattenbruket i glesbygden.”
Att kalla fiskodling för vattenbruk är inget annat än ett simpelt försök att höja statusen på en tvivelaktig industri. Meningen i övrigt klargör på ett tydligt sätt den egoism och cynism som präglar kraven på fortsatt utbyggnad av fiskodlingsindustrin.
Man slår sig för bröstet och påstår att samråd har hållits med berörda verksamheter och motstående intressen och så följer en lång lista på vad som kan anses vara motstående intressen. I den listan saknar jag en viktig grupp nämligen befolkningen i de fattiga delarna av världen som berövas såväl ett livsviktigt livsmedel som inkomst för att fiskodlingarna i Jämtland, och annorstädes i den rika delen av världen, ska tillgodoses med foder. Jag är säker på att dessa människor inte vill släppa ifrån sig sina naturtillgångar för att tillfredställa en ökad efterfrågan hos en övergödd befolkning.
Det är oanständigt och endast värdigt den värsta psykopat när ett civiliserat land som Sverige använder sig av koloniala metoder för utbyggnad av en i allt väsentligt tvivelaktig industri. 
Det fanns en tid när fiskodlingarna utgjorde en rimlig miljöbelastning och därför kunde ha ett vist berättigande men idag och sedan lång tid tillbaks har fiskodlingsindustrin tillåtits växa ohämmat och därför passerat gränsen för vad som är acceptabelt såväl moraliskt som ekologiskt.
I ansökan från Bright Water Fish Sweden Ab finns på sid. 21 rubriken:
Några synpunkter ur rättslig synvinkel.
Om något av vad som sägs under denna rubrik läggs i den positiva vågskålen vid ställningstagandet till fiskodlingsansökningar över lag så har beslutsfattaren avhänt sig möjligheten att påverka och förändra en negativ utveckling.
Den australiske etikprofessorn Clive Hamilton kritiserar vår tids girighet, övermod och exploatering av såväl människor som natur. Följderna är olyckliga människor och en miljökris som hotar civilisationens framtid.
Mot slutet av 1980-talet passerade vi, enligt Hamilton, den punkt där ekosystemens produktionsförmåga och tjänster (åkermark, fiskbestånd, grundvatten med mera) precis räckte för mänsklighetens behov. 2010 levde vi enligt Hamilton på 1,4 jordklot per år. Hur mycket överkonsumerar vi idag? Vi kan inte fortsätta att underminerar ett ekosystem vi är beroende av.
Fisken i havet är ett av ekosystemet producerat livsmedel vilket vi nu till följd av bl.a. fiskodlingar är på god väg att göra slut på.

Länsstyrelsen har här att, inför beslut, väga den ekonomiska nyttan mot den onaturligt stora skada som redan föreligger och som till icke ringa del kommer att förstärkas om fiskodlingsindustrin tillåts fortsätta att expandera.
Det är ett stort ansvar och jag förutsätter att ett beslut fattas, som gagnar den globala miljön, ekosystemet och freden.

Infoträff i Strömsund

Informationsträffen i Strömsund rörande fiskodlingsindustrin genomfördes i går den 12 februari. Jag tyckte att det var för långt att åka men på ÖP:s webb kunde jag följa diskussionen via en kontinuerlig uppdatering.
Mina farhågor kring upplägget av träffen kom dock på skam vilket jag ser som positivt. Däremot står jag fast vid att träffen inte förde frågan framåt vilket nog får ses som själklart med tanke på alla vilseledande uppgifter, med förtecknet expertutlåtande, som sprids från fiskodlingsförespråkarna.
Enligt förespråkarna är samtliga aktörer med riskkapital positiva till odling i öppna kassar och det är dessutom förankrat hos bankerna, vilket då ska ge entreprenörerna goda möjligheter. Eftersom 90% av alla ansökningar ligger i norra Sverige kommer också produktionen att öka stort, säger man. I Jämtland har man som exempel utsett 10 lokaler lämpade för odling.
Arbetet med att övertyga beslutsfattare har tydligen pågått sedan flera år bakåt i tiden och vid det här laget känner de inblandade sig så säkra på framgång att de med självsäkerhet kan förespå en kraftig produktionsökning i form av nyetableringar och expansion av redan befintliga odlingar.
Manegen var redan krattad när vi vanliga människor blev informerade om vad som skulle ske. Att informera och få ett positivt gensvar från befolkningen runt de tänkta odlingarna skulle bli en rutinsak i synnerhet när man kunde hänvisa till alla tunga instanser som man knutit upp på sin sida.
Men nu kom planerna på skam. Befolkningen ute i bygderna var inte lika lätta att lura, som de tunga samhällsinstanserna. Man hade helt enkelt inte tagit i beräkning att människor på 2000-talet snarare misstror än litar på etablissemanget.
Nu finns det dock en stor risk för att de i frågan beslutande myndigheterna inte vågar, trots en stark folkopinion emot, annat än att bevilja ansökningarna med några små kosmetiska justeringar.
Under slutet av 1900-talet kunde yrkesfiskarna, mot en stark opinion, driva igenom utfiskningen av Östersjöns och Bottenvikens rovfiskbestånd. Resultatet blev en snedvridning av den ekologiska jämvikten med bl.a. en kraftig ökning av rovfiskarnas föda. Nu säger sig fiskodlarna vilja ställa allt till rätta genom att fiska upp rovfiskmaten som spillran kvarvarande rovfiskar inte kan äta upp. Rovfiskmaten ska bli foder i fiskodlingarna.
I stället för att sträva efter en ökning och återställande av rovfiskbeståndet vill man permanenta det nu rådande tillståndet.
Vad yrkesfiskarna åstadkom, i slutet av förra seklet, genom manipulering av beslutsfattarna vill nu fiskodlarna permanenta med hjälp av samma fula metoder.
Jag hoppas verkligen, trots alla orosmoln, att förnuftet ska segra över egoismen och girigheten.

Ensidig fiskodlingsinformation?

I Strömsund inbjuds nu allmänheten till ett informationsmöte om fiskodling efter att ett medborgarförslag har inlämnats i frågan. 
Miljö- och byggchefen Anders Bergman säger i ett pressmeddelande:

”Vi ser positivt på medborgarförslaget. Det finns i dag många tankar för och emot odlingar, men vad är det egentligen som är sant.
Till mötet kommer Länsstyrelsen och representanter från projektet Aquabest att delta.
Förhoppningen är att det på ett sakligt sätt kan framställas hur fiskodling påverkar vatten, dricksvatten och fiske i vår kommun", säger Bergman.”

Det är naturligtvis positivt att så många som möjligt ges möjlighet att få information om de frågor som fiskodlingsdebatten handlar om. Tyvärr tror jag inte att informationsträffen kommer att föra något nytt ljus över frågan. Däremot bli det ett ypperligt tillfälle för odlingsförespråkarna att sprida sin vilseledande information.
Den kampanj som projektet Aquabest bedriver och som har till syfte att bana väg för en enorm expansion av fiskodlingsindustrin är och har varit så väl planerad och genomförd att det inte finns någon tvekan om hur resultat kommer bli.
För frågan viktiga politiker och tjänstemän, i beslutande ställning, har knutits upp långt innan allmänheten fick kännedom om projektet. Att i dagsläget tro att dessa personer ska svika sin lojalitet till de drivande krafterna i Aquabest är nog att tro för mycket.
I det ovan citerade uttalandet sägs att representanter från Länsstyrelsen och projektet Aquabest ska delta. Underförstått är det väl dessa personer som ska bidra med den s.k. sakliga informationen.
Aquabest kommer naturligtvis att företrädas av dess nuvarande projektledare Erik Olofsson och sakligheten i hans information är det nog fler än jag som ifrågasätter.
Vem kommer då Länsstyrelsen att representeras av? Som jag har förstått tingens ordning så är nu Aquabests förre projektledare???? anställd på Länsstyrelsen i Jämtland. För att den s.k. sakliga informationen ska bli så fiskodlingsvänlig som möjligt blir det naturligtvis Jens Andersson som kommer att komplettera sin vapendragare Erik Olofsson vid mötet.
Mot dessa två herrar, som i media kallar sig experter, kommer några få, och bland deltagarna en minoritet, kritiska personer att stå. Majoriteten av de närvarande kommer naturligtvis att bestå av fiskodlingsindustrin närstående personer.